Om undersökningen

Levnadsnivåundersökningen 2020 bedrivs av Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet (www.sofi.su.se).

Ansvariga forskare:

Katarina Boye
Undersökningsledare och docent i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet

Carina Mood
Professor i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet

Michael Tåhlin
Professor i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet

Om du har frågor rörande LNU 2020, kontakta gärna oss på SOFI genom att skicka ett mail till lnu2020@sofi.su.se

Undersökningen

LNU är en återkommande surveyundersökning där ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning intervjuas om sina levnadsförhållanden inom en rad områden, t.ex. familj, hälsa, utbildning, ekonomi, fritid, politiskt deltagande och sysselsättning. LNU-projektet har rönt både inhemsk och internationell uppmärksamhet och haft stor betydelse inom forskningsvärlden och för samhällsdebatten.

Undersökningarna har möjliggjort omfattande beskrivningar och analyser av välfärden i Sverige från sent 1960-tal fram till tidigt 2010-tal. Resultaten har publicerats i ett sextiotal avhandlingar, ett stort antal rapporter och hundratals artiklar. Undersökningsresultaten har kommit att spela en viktig roll för många politiska beslut, bland annat rörande pensionsåldern, arbetsmarknadspolitik, arbetsmiljölagstiftning och vuxenutbildning.

LNU har genomförts sex gånger åren 1968, 1974, 1981, 1991, 2000 och 2010. Frågorna har de olika åren till stor del ställts till samma personer, vilket innebär att en betydande "panel" - drygt 1 000 individer - har intervjuats vid samtliga sex tillfällen. Panelansatsen i LNU gör det möjligt att svara på centrala frågor om människors levnadsnivå, bland annat hur välfärden utvecklats för män och kvinnor och hur den fördelas mellan olika ålders- och socialgrupper, familjetyper och boende i olika ortstyper. Bara genom att följa enskilda individer kan vi avgöra t.ex. uppväxtvillkorens betydelse för senare livsvillkor, vilken betydelse arbetsförhållanden har för människors hälsa senare i livet, vilka konsekvenser förändrade familjeförhållanden har eller vad vuxenutbildning betyder för vilket arbete man får.

Historik

År 1968 genomfördes på låginkomstutredningens initiativ den första levnadsnivåundersökningen. Grunden är att ett riksrepresentativt urval (var tusende) av den vuxna svenska befolkningen intervjuas om sina faktiska levnadsförhållanden. Detta betyder att ungefär 6 500–7 300 personer har funnits med i urvalet vid varje undersökningstillfälle. I LNU 1991 skedde en metodutveckling med ett inslag av fler tillbakablickande frågor som rörde intervjupersonernas utbildningar, sysselsättningar och sammanboenden genom åren.

Kopplat till LNU 2000 gjordes en separat studie av barn och ungdomar (10-18 år) som bodde i samma hushåll som intervjupersonen i LNU (Barn-LNU). Om respondenten var gift eller samboende så delades en postenkät ut till partnern (Partner-LNU). Dessa tillägg genomfördes även vid 2010 års undersökning och genomförs även denna gång i LNU 2020.

I LNU 2010 intervjuades de barn som år 2000 ingick i urvalet till Barn-LNU - men nu som vuxna (Yngre-LNU). Till undersökningen kopplades också en kortare enkät med frågor om personlighet. Dessa delar ingår också i LNU 2020.

Andelen utlandsfödda i urvalet till LNU har länge varit för litet för att det ska vara möjligt att genomföra tillförlitliga separata analyser om utlandsföddas levnadsförhållanden. Därför genomfördes i anslutning till LNU 2010 en fristående undersökning med ett representativt urval av utlandsfödda samt deras barn (LNU-UFB). Eftersom frågorna är desamma i LNU-UFB som i vanliga LNU ger denna undersökning ökade möjligheter att jämföra utlandsföddas levnadsförhållanden med inföddas.

LNU-deltagare som överstigit åldern 75 år och inte längre ingår i urvalsramen, deltar istället i Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD). Undersökningen har genomförts åren 1992, 2002, 2004, 2011 och 2014.

Läs mer om LNU här